Om Loopar & Lennart.

Det vankas återigen B-uppsats med fokus på looparna. Det känns bra att kunna sålla bort lite av sånt man inte kommer fokusera på; som Johnny till exempel. Han får tyvärr inte vara med.

Apropå lite större äldre män med märkliga och luftiga frisyrer var jag med om något fruktansvärt under lördagsmorgonen:

När en smula vilsen Göran Greider-look-a-like artigt frågar mig om vägbeskrivning till Stortorget vill jag självfallet hjälpa till och säger att han likväl kan följa med mig då detta även är min destination. Han heter Lennart, är från Norrköping och har sitt namn broderat på fliströjan samt på täckjackan över. Han kallar mig ni/ er vid tilltal, talar varmt om Gamla Stan samt om bevaring av gamla ting.

Det framkommer att Lennart ska vara hjälpreda vid cykelloppet som går av stapeln på torget. Väl framme önskar jag honom lycka till med det varpå den gemytliga stämningen abrupt avbryts. Lennart börjar fippla med sin telefon och ska prompt ha mitt mobilnummer. Han vill att vi ska börja "umgås", att vi åtminstone ska fika, vänligt försöker jag avböja och menar att jag inte vill ge ut mitt nummer. Men Lennart ger sig inte och vill bestämma dag och tid. Jag försöker förklara att det inte känns lämpligt, blir lite nervös av dennes drastiska personlighetsförändring.

Jag ser två alternativ: antingen att få ett mindre utbrott om Gubbslem och dylikt helt enligt min arga feministådra eller att försöka förvilla karln och undvika stortorgskalabalik denna i övrigt ganska fina lördagsmorgon. Jag väljer alternativ två;
kastar ur mig något om tisdag då jag vet att jag befinner mig på annan ort och kilar raskt iväg och gömmer mig vid Nationalgalleriet en stund eftersom jag inte vill avslöja min port.

Det känns tungt att se Göran Greider idag. Jävla Lennart.